söndagen den 9:e mars 2014

Vad gör betygen med skolan?

I skoldebatten så är det de som verkar tycka att betyg är svaret på alla frågor om hur vi förbättrar dagens skola. En av de som verkar vara mest förälskade i denna lösningen är vår egen utbildningsminister Jan Björklund. Han vill ju införa betyg allt längre ner i åldrarna.

Det han och många andra inte verkar fundera så mycket över är vad gör mer betyg med skolan som institution? Det är nämligen så att när man införa olika sätt att mäta en organisations prestanda så suboptimerar organisationen efter de målen. Ta till exempel en bilhandlare. Där är det brukligt med provision. Ju fler bilar en säljare lycka sälja desto högre lön får hen. Det kan till och med vara så att man inför olika tävlingar och ger den som säljer flest bilar ytterligare incitament. Konsekvensen av ett sådant belöningssystem är att säljs en massa bilar. Risken är bara för företaget att det säljs många bilar men till låg marginal. Att gå ner i pris för en säljare är ju oftast det enklaste sättet att få en kund att köpa en bil eller hur? Företaget som säljer bilar kan alltså trots de säljer en hel del bilar inte göra någon större vinst.

Applicera samma tankar till skolan som organisation. Vad händer om man inför fler betygstillfällen och vi mäter en skolas framgång hur höga betyg barnen får? Personalen, barnen och föräldrarna kommer då att fokusera på att barnen skall få bra betyg. Centrala prov och andra skriftliga prov blir väldigt viktiga att prestera bra på. Alltså kommer samtliga intressenter se till att barnen skriver bra på proven.

Låter ett sådant resonemang som något orealistiskt? Då tycker jag att ni skall läsa om skoldebatten i USA som ett exempel. Där alltfler lärare och forskare ifrågasätter den testhysteri som deras skola är utsatt för. Där mäts skolan och lärarna efter hur bra eleverna presterar på de olika testerna och inte hur mycket de lära sig.

Avslutningsvis jag är övertygad om att vi alla är överens om att ett av de viktigaste målen för vår gemensamma skola inte är att våra barn skall plugga för en test eller ett betyg. Utan att de skall plugga för att kunna klara sig senare i livet. Att de skall kunna bli den de vill och jobba med det de önskar mest.

Frågan vi bör ställa oss hur ser den skolan ut och hur garanterar vi som vuxna att barnen når de målen?

söndagen den 26:e januari 2014

Kunskap är det så viktigt?

Skoldebatten har nått nya höjder efter PISA-rapporten och debatten kommer knappats att mojna heller eftersom 2014 är det stora valåret. Förutom ett riksdagsval har vi ju även val till EU-parlamentet. Det jag tycker mig se i debatten är att samtliga debattanter verkar vara överens om att kunskap är det viktiga i skolan och det är den främsta framgångsfaktor för den svenska skolan. Men det utan att precisera begreppet vidare.

Försöker man på själva definitionen av kunskap så är den inte så tydlig som man första kan tro. Bara det faktum att Wikipedia har en omfattande post om begreppet. Visar hur komplicerat begreppet kan vara. Skall man på något sätt koka ner begreppet så blir det väl följande;

  1. information som en individ har (eller kan framkalla) i medvetandet
    Hon älskar att inhämta ny kunskap från böcker.
  2. information i allmänhet
    Böcker innehåller mycket kunskap.
  3. någon särskild bit av information
    Hennes kunskaper inom ämnet är exceptionella.

Det är väl den första definitionen som de flesta syftar på i den politiska debatten?
Alltså något som en människa kan framkalla och berätta om utan något hjälpmedel.

Dilemmat är väl att den definitionen blir alltmer ointressant. Låt mig förklara. Vi lever i ett samhälle med alltmer information. Det börja bli sådan mängder av information att de flesta av oss har gett upp tanken på att hålla allt i huvudet. Inte ens för dagligt bruk. Vi tvingas alltmer att kolla upp information via olika plattformar som datorer, mobiler och surfplattor. Dessutom som om mängden av information inte var nog så blir ju information alltmer av en färskvara. Har vi lagt ner mödan på att lära oss något så blir det allt snabbare inaktuell.

Är av dessa ovanstående skäl och några till som jag tycker att skoldebatten blir lite lätt skev. Debatten fokuserar på fel definition av kunskap och en alltmer ovidkommande del av den. Vi borde istället prata om definition två dvs "information i allmänhet". Vi borde alltså fokusera debatten och lärandet på att hjälpa våra barn att hantera information i allmänhet . Att få dem förstå vad denna kunskapen betyder, hur den skapas, hur den förstörs och hur man kan använda den för att nå dit man vill i sitt liv.

Vinnarna i framtiden blir inte de som kan recitera olika saker. Vinnarna blir de som kan skapa ny kunskap, de som kan förändra den samt inte minst se nya sätt att använda existerande.

måndagen den 13:e januari 2014

Skolans mål?

OECD:s Pisa-rapport och svenska skolans försämrade resultat har höjt temperaturen i debatten väsentligt. Det har lett till en hel hög med utspel från alla som har något intresse i skolan. Allt från nya åtgärder från den sittande regeringen i form av tidigarelagd skolstart, till sommarskolan, till extra skolår. Men även oppositionspartierna har gjort utspel Miljöpartiet vill anställa 10 000 nya lärare, Socialdemokraterna vill ge mer pengar, Vänsterpartiet vill förbjuda privata alternativ osv osv.

När jag läser alla förslag och debatter så tycker jag ingen ställer den grundläggande frågan;

Varför har vi en skola? 

Borde vi inte alla ställa sig den enkla frågan först och sedan leta lösningar? Allokera resurser och se vilken kompetens som behövs i organisationen för att målet med densamma skall lyckas?

Det är ju först ni vi har ett tydlig mål med skolan som vi vet om vi är på rätt väg eller inte eller hur? Det är ju först då vi vet vad vi skall mäta och hur vi skall göra det. Idag vet vi ju inte om det som PISA-rapporten mäter är relevant för oss? Det kan ju vara så att den rapporten mäter fel saker som inte är relevanta för oss och de mål vi har med skolan.

Alltså det vi borde kräva av samtliga inblandade i debatten och framförallt våra politiker är att de tydligt skall redovisa vilka mål de har med skolan samt hur de vill mäta att de når dit.

lördagen den 28:e december 2013

Skolan är helt kass?

Nu efter den senaste PISA-rapporten så har kritiken mot skolan nytt nya höjder. Vi  har dagligen läst om allt som är fel med dagens skolan. Samtliga politiker har använt rapport som ett medel att nå sina politisk mål. Grov förenklat så har de på vänster-sidan i det politiska fältet skyllt på det fria skolvalet och att dagens skola inte alls är jämlik som skälet till de dåliga siffrorna. Medan de politiker på höger-sidan har skyllt på att de ännu inte fått tid på att vända skutan som har pekat åt fel håll i så många år.

Det är inte bara politiker som kritiserar skolan. Nu under högtiderna är jag övertygad om att ni har diskuterat PISA-rapporten och statusen för den svenska skolan när ni har träffat vänner och släkten. Då har säkert flera av era familjemedlemmar varit ännu brutalare i sin kritik mot skolan än vad som har framkommit  i media.

Givetvis dök detta ämne upp när jag träffade min släkt och dum som jag var kunde jag inte vara tyst. Jag påstod nämligen något så hedniskt att allt skolan gör är inte fel. Att en av de skolorna jag har min barn i tvärtom gör allt rätt. De har kompetenta lärare, eleverna på skolan trivs och de lär sig oerhört mycket, varje dag. Ni kan ju räkna ut vilken diskussion det blev då.

Visst är det lite förvånande och beklämmande att ens nära och kära kan bli så upprörda över att man påpekar att det finns saker som skolan idag gör som är bra? Det får mig att avsluta detta inlägg med en funderingar jag har. Alla dessa människor som sågar skolan jäms med fotknölarna och ser bara problem. Tror de verkligen att det bästa sättet att förbättra en institution är att ständigt påpeka allt den gör fel?

Vi kanske borde prova en annan väg istället för att förbättra skolan? Vi kanske borde lyfta fram det som görs bra i skolan. Titta på de skolor som lyckas. Kanske rent av sätta några forskare på dessa skolor och vetenskapligt leta efter saker som dessa skolor gör rätt. Sedan sprida dessa kunskaper i hela vårt samhälle? Då kanske rent av dagens studenter tänker, det låter som en kul arbetsplats? Där kan jag nog utvecklas och göra något gott. Tänk om det vore en framkomlig väg?


söndagen den 21:e april 2013

Kunskap förändras!

Det skrivs så mycket i skoldebatten om att kunskap är viktigt. Det skrivs om att svenska skolans kunskapsnivåer sjunker. De flesta debattörer har sina recept på hur vi ska lösa alla problem skolan har. Jag däremot ser sällan en djupare fråga om skolan och vad den skall förmedla till våra barn?

De flesta debattörer pratar om vilka kunskaper som de tycker är viktiga. Jag ser sällan eller aldrig debatten handla om vilka kunskaper och färdigheter som kommer att krävas när dagens elever är klara med deras formella utbildning? Vilka kunskaper kommer då att vara relevanta? Vilka krav kommer deras framtida arbetsgivare att ställa på dem? Kommer de att ställa samma krav som dagens?

Vi kanske inte kan svara på dessa frågor. Ivarjefall inte heltäckande för vi vet ju inte hur morgondagens samhälle kommer att se ut. Det vi vet däremot är att många av de saker som lärs ut av dagens skola kommer att vara irrelevanta och ointressanta både för eleverna men inte minst för deras arbetsgivare.

Vi vet också att morgondagens datorer kommer att vara ännu mer kraftfullare än idag. De kommer att kunna göra saker som vi människor gör idag och det kommer att innebära att hela yrkesgrupper kommer att försvinna. Precis som många sättare på tryckerier, ekonomer, post- och bankanställda har fått känna av idag.

Vi vet också att även om morgondagens datorer kommer att vara mycket mera kraftfulla än dagens så kommer datorer alltid att ha svårt med vissa saker som t.ex kreativa uppgifter. Att se nya mönster och hitta nya lösningar på existerande problem. Att komma på nya tjänster som Spotify eller Minecraft.

Debatten jag saknar är alltså vilka kunskaper och kompetens kommer att bli viktig för dagens barn när de kommer ut i morgondagens arbetsmarknad? Vad är det som borde lära ut redan idag till dagens elever som gör att de är redo för den arbetsmarknad de skall ut i? Samt inte minst vilka saker skall skolan släppa?

måndagen den 8:e april 2013

Vinst eller inte? Vem bryr sig?

Är väl ingen som har kunnat undvika att märka att Socialdemokratiska partiet har haft kongress i dagarna. En av de stor frågorna på kongressen var visst om det skulle vara tillåtet att ta ut vinst när företag drev skola eller omsorg. Det finns många aspekter på denna frågan och den har som bekant debatterats mycket och länge. Inte minst på bloggar och andra digitala medier.

Själv är jag väl mest förundrar över att när skolan uppenbarligen har så många utmaningar så är det just den frågan som är viktigast att debattera för ombuden på kongressen och media. Vart har frågor som rekrytering av nya pedagoger tagit vägen? Vart har frågor som vad skall barnen ha för kunskaper när det går ut i ett arbetsliv som vi idag har svårt att föreställa oss? Hur skall vi utvärdera och kvalitetssäkra att skolan som institution gör rätt saker? Frågorna är många men vad jag kunde se så debatterades inte dessa frågor.

Men jag tycker mig se en större fråga som inte har debatterats länge. Mina barns lärare ser att barnen av idag är bättre på engelska allt tidigare. Detta beror ju på att samma barn allt tidigare börjar använda Internet och eftersom majoriteten av innehåller här är på engelska så lär de sig tidigare. Är ju till och med så att samma lärare rekommendera appar, tjänster och program som gör att barnen lär sig språket snabbare. En sak som dessa lärare kanske inte tänker på är att detta lärande med deras uppmuntrar sker utanför skolans väggar och med verktyg som skolan inte tillhandahåller.

Alltmer av våra barns kunskapsutveckling sker allt mindre på skoltid, i skolan och med skolans verktyg. Fortsätter denna utvecklingen kan det komma till en punkt där dagens utbildningsinstitutioner anses irrelevanta och kanske direkt skadliga för barnens utveckling. Sådana diskussioner finns redan i andra länder. Jag har förut skrivit om att alltfler föräldrar i USA frågar sig om det verkligen är någon idé att skicka sina barn till collage?

Alltså istället för att diskutera om ägare skall kunna ta ut vinster ur skolan samt omsorg borde vi istället debattera hur utbildningsinstitutionerna fortsätter att vara relevanta och viktiga i en snabbt föränderlig värld!


torsdagen den 28:e mars 2013

Öppenhet handlar inte bara om läromedel

En av de förändringar som många tror kommer inom utbildningsorganisationer är skiftet från dagens läromedel till läromedel som finns på nätet och som vem som helst kan använda. Dess läromedel kommer i två former dels är det öppna föreläsningar som återigen vem som helst kan titta på . Här var det ansedda universitet MIT först ut med sitt MIT OpenCourseWare men andra universitet har följt efter. Dessutom har nya aktörer dykt upp som inte funnits tidigare. Den mest kända är väl Khan Acedemy Det finns en sida som har samlat över 700 kurser som är fria att se på nätet. Den andra formen är gratis läromedel. Tanken här att skolorna inte längre skall behöva betala dyra pengar för material som finns på nätet. Utan kunna ladda ner det gratis. Dessutom så kan ju skolan själva anpassa materialet utefter sin egen process och inte behöva anpassa sin undervisning till vad andra tycker.

Det finns däremot ytterligare en aspekt som kanske kommer att påverka skolan mycket mer än dessa två. Något som dyker upp i frågestunden efter denna TED-föreläsning av Michael Sandel som är en juridikprofessor att Harvard och som själv har lägger ut kurser på nätet. Han påpekar att det viktigaste är inte att lägga ut föreläsningar som vem som helst kan se på nätet. Det är diskussionen efteråt.

Det man ofta inte tänker på är att i skolan och i själva undervisningen så med en bra pedagog ställs fundamentala frågor om vilka vi är och vad vi kommer ifrån. En duktig pedagog förmedlar inte bara information utan startar även diskussioner och låter eleverna själva ställa frågorna som sedan leder till kunskap. Gör en pedagog detta med ett digitalt verktyg som elever över hela världen kan delta i så blir diskussionen och kunskapen något helt annat än när det bara sker i det fysiska klassrummet.

Alltså om dagens utbildningsorganisationer med dess pedagoger vågar öppna upp sig och släppa in deltagarna från hela världen av alla klasser och ålderskategorier så kommer vi snart att inte känna igen skolan som institution. Samtidigt så kommer de som deltar att tillsammans skapa en helt ny nivå av kunskap och förståelse.