tisdag 8 december 2009

Lär dig själv!

Tittar man på siffror som presenteras nu så håller tillgången till Internet snart att bli världsomfattande och nå i stort sett samtliga människor i världen. De flesta som läser denna bloggen vet nästan samtliga i Sverige har tillgång till en ständig Internet-uppkoppling. Men jag undrar hur många som känner till att den största expansionen sker i vad vi kanske lite föraktfullt kallar tredje världen. Fortsätter denna utveckling kommer hälften av jordens befolkning att ha tillgång till Internet redan 2012! Det är alltså mindre än tre år!

En annan minst lika intressant siffra är att antal personer som har en ständig internet-uppkoppling snart kommer att passera antalet barn som går i skolan. Det innebär att fler människor surfar, bloggar, chattar, kollar Facebook, Twittrar osv osv än vad som sitter vid skolbänken. Dessa barn och ungdomar kommer alltså att skaffa sig kunskaper utanför de etablerade utbildningsinstitutionerna. Stora delar av dessa kunskaper är sådant som skolan av idag inte kan eller vill lära ut.

De använder dessutom ett medium som gör att kunskaperna det tar till sig kan spridas oerhört fort, Inte bara bland sina kompisar utan även globalt. Internet når ju alla på jorden. Som om det inte vore nog så kommer i stort sett alla dessa personer att koppla upp sig mobilt till Internet. Det kommer alltså ständigt ha internet med sig. De kommer att ständigt vara uppkopplade överallt, alltid! Vilket ökar den redan höga förändringstakten ytterligare.

Nu är det denna utvecklingen inte unik för den delen av världen vi ofta ser som underutvecklad. Det sker överallt. Även här bland oss. Denna snabba och fantastiska utveckling sker utanför de etablerade institutionerna. Utanför det vi här i Sverige kallar utbildning och skola.

Dessa barn skaffar sig kunskaper som de kommer att ha stor nytta av den dagen de går ut den traditionella skolan. Det är ett faktum som man bör fundera över när regeringen presenterar en ny skollag under pompa och ståt.

måndag 30 november 2009

Nya medier kräver nya kunskaper

Denna blogg heter skola 2.0 och skälet är att jag är övertygad om att skolan som institution står inför stora genomgripande förändringar. Jag tror dessutom inte att skolan är den enda som kommer att gå igenom denna revolution utan i stort sett samtliga organisationer och institutioner i vårt samhälle. Det handlar alltså inte bara om att ändra i marginalen utan omarbeta hela organisationen från pedagogiskt arbetssätt till politisk styrning. Därav namnet på bloggen; Skola 2.0.

I dagens skolan premierar man kunskap på så sätt att man skall kunna rabbla dem utan något hjälpmedel. Detta synsätt påminner mycket om den skola jag gick i för alldeles för många år sedan. Då som nu skulle man kunna rabbla årtal, platser, namn på åarna i Halland osv osv. Jag behöver väl inte påminna om att det samhälle som omger dagens barn har radikalt förändrats i grunden. En sådan genomgripande förändring är tillgång till just kunskap. När jag var yngre så fanns kunskapen i uppslagsverk. Jag hade turen att ha ett sådant hemma men så var det inte för alla. Jag kommer ihåg när all den information och lite till byte medium till CD-skivor. Då tyckte man det var ett fantastiskt medium. Tänk att ha så mycket kunskap på en skiva och det var mycket billigare än ett redan då omodernt uppslagsverk i bokform. Men det gick inte många år förrän webben även har gjort uppslagsverk på CD-skivor omoderna.

Nu när all kunskap bara finns några knapptryck borta så tycker jag det är rätt meningslöst att lära sig rabbla dem. Vi och våra barn kommer ju att ständigt ha tillgång till mer kunskap än vad vi någonsin kan lära oss. Vår barn måste lära sig hantera denna tillgång till kunskap. De måste lära sig meta-kunskap.

Meta-kunskap definierar jag som att kunna var källkritiskt men inte bara kunna bedöma om en källa är trovärdig eller inte. Utan även kunna sätta den i sitt sammanhang och förstå hur den har uppstått och varför. Att helt enkelt kunna se informationen i sitt sociala sammanhang. Alltmer av vår tid på webben sker ju i olika socialmedier och det är nog inte så att våra barn kommer att vistas mindre i dessa världar. Därför är det också viktigt att man även lär sig att kunna vara med i diskussioner, att kunna vara en moderator och kunna hantera olika synvinklar och åsikter.

Dessa meta-kunskaper är svårare att lära sig för de är ofta inte så tydliga som åarna i Halland. Det kräver att man lär sig att se samband som inte alltid är så tydliga utan underförstådda. Det kommer verkligen bli en utmaning för pedagoger att lära ut denna kunskapen. Det kommer också att vara en utmaning för det politiska systemet att kunna sätta mål och att utvärdera om man har nått dit man vill. Men samtidigt är jag övertygad om att dessa kunskaper är de som krävs om man skall kunna fungera bra i det samhälle som våra barn kommer att möta som vuxna.

Man lär sig i skolan!

Hur många gånger har vi som föräldrar frågat våra barn; Vad lärde du dig i skolan idag? För det är väl i skolan barnens lärandet sker eller hur? I varjefall verkar det som hela det politiska systemet har tagit den ståndpunkten.

Att man hade den utgångspunkten när dagens utbildningssystem skapades råder ingen tvivel. Jag lyssnade en gång, för alldeles för länge sedan, på Troed Troedsson som påpekade detta enkla faktum. Att förr fanns kunskapen i huvudet på folk och skulle man sprida den så fick man samla ett antal utvalda människor som efter en lång utbildning hade de kunskaper så att de kunde kalla sig lärare. All denna kunskap som de blivande lärarna hämtade in fanns på en central kunskapspunkt kallad lärarhögskola. Dessa lärare åkte sedan ut i landet till lokala kunskapspunkter då kallad folkskola. Där samlade man ihop de barn som skulle fyllas med kunskaper från läraren. På den tiden var det enda sättet att sprida den kunskap som centralmakten tyckte var viktig. Kunskapen fanns ju i människors huvud eller i de få böcker som fanns. Många av dessa värdefulla böcker fanns på något som fortfarande kallas bibliotek.

När jag gick i skolan så var det som ovan. Kunskapen fanns antingen hos läraren eller i de böcker man hade hemma. Det gick att låna böcker på antingen skolans bibliotek eller på den filial som fanns i Rydebäck, där jag växte upp. Skulle man få tag på information till något som en inlämningsuppgift så krävdes det lite planering. Det var ju inte så att biblioteket hade öppet 24 timmar om dygnet eller ens att man kunde vara säker på att det hade böcker med den informationen man sökte efter.

Allt detta känns oehört fjärran från den värld som mina barn växer upp i. Nu finns all information man kan tänka sig tillgänglig alltid. Bara man når en dator med Internet och snart behöver vi inte ens en dator. Vår äldsta dotter har fått en av våra iPhones så nu kan hon var som helst ta reda på den information hon saknar.

Alltså antagandet att skolan är någon form av kunskapspunkt är förlegad. Denna punkt finns på miljoner olika ställen både på Internet men också i vardagen. Återigen ett exempel som rör vår äldsta dotter, för något år sedan åkte vi bort över jul och nyår. Under de två veckorna lärde hon sig mer engelska än under hela den föregående höstterminen. Varför envisas man då med att undervisningen måste ske i skolan? Den kunde lika gärna ske i London eller hur?

Lärdomen jag drog ifrån den semestern var att lärandet inte längre är en kunskapspunkt som förr var skolan utan lärandet är ett sinnestillstånd. Lärandet kan ske var som helst när som helst och det mesta av lärandet sker UTANFÖR det vi idag kallar skola. Det är kanske vi föräldrar, syskon, fritidsledare som stimulerar dagens barn mer än den lärare man har i skolan. Det viktigaste för framtidens skola är kanske inte att lära ut kunskap. Det kan var att samordna alla dessa krafters lärande så att alla i barnens närhet vet var barnet befinner sig i sin kunskapsutveckling. Morgondagens lärare kanske istället skall vara en coach till alla dessa andra personer som är involverade i barnens lärande. En oehört viktig roll och en roll som kräver stora kunskaper i pedagogik.

Apropå kunskaper så kommer detta sinnestillstånd inte att lära ut samma saker som dagens skola men mer om det i mitt nästa inlägg på denna blogg. ;)

tisdag 17 november 2009

Tekniken ersätter skolan

Att skolan kommer att förändras med all den nya tekniken som som skapas nu vi väl alla överens om? Men jag undrar ibland om vi är riktigt överens om hur mycket. Debatten idag handlar om datorn som instrument måste in i skolan. Elever och pedagoger måste få i stort sett obegränsad tillgång till datoter. Därför pratas det en del om ett-til-ett projekt dvs varje elev och lärare får en egen dator. Det refereras ofta till de orter och skolor som kört sådana projekt ett tag. Man pratar om hur det pedagogiska arbetet har förändrats.

Visst är det viktigt att ge de som verkar i systemet tillgång till datorer. Samtidigt så handlar den nya tekniken och dess intåg om så mycket mer. Att ge var och en en dator är bara en början på en liten del av de stora förändringar som kommer. Dessa förändringar kommer att bli betydligt större än de som vi har sett och ibland anar. Jag är övertygad om att inom kanske bara några år kommer skolan att var så förändrad att vi idag inte kommer att känna igen oss. Mycket av de som görs idag kommer att försvinna och ersättas av något annat. Nu vore det kanon om jag kunde beskriva dessa förändringar i detalj eller åtminstone lite mer än bara övergripande. Det är här jag stöter på ett problem för jag vet inte vad detta nya är eller hur det kommer att se ut. Egentligen tror jag att ingen av oss vet men att de kommer det är jag övertygad om.

Ibland har man tur och läser ett blogginlägg eller en artikel som pekar lite på hur en sådan förändring kan gestalta sig. De ger en ögonblicksbild på ett tänkbart användningsområde som visar lite på hur radikalt annorlunda tekniken kan användas i t.ex pedagogiska situationer. Jag har haft turen att ramla över två sådana artiklar nyligen.

Det första är från Google och dess tjänst Translate för er som inte känner till den så kan den översätta text och faktiskt hela dokument mellan över 50 språk. Översättningarna kanske inte är klockrena alltid men som en bas för vidare bearbetning funkar de bra. Man får heller inte glömma att tjänsten blir bättre hela tiden. Den lär sig av oss som användare och den kommer att lära sig snabbt. Helt enkelt för att så många använder den. Google filar på denna tjänst precis som alla andra av Google-tjänster. De informerade i veckan att man kan få översättningen uppläst för sig. När jag läste det var jag glad att jag inte jobbade på Hermods eller något annat företag som var inom samma bransch. Google erbjuder ju gratis vad de tar betalt för. Det kommer inte ta lång tid innan någon språkintresserad lägger upp lektioner i Google Docs som sedan kopplas till translate och vips har du gratis språkkurser. Kurser som användarna tillsammans kommer att förbättra som man idag gör med Wikipedia.

Det andra exemplet är att Nasa lanserat ett spel på nätet "Be a Martian". Lite förenklat går spelet ut på att man skall sortera de tusentals bilder olika sonder har tagit av planetens Mars yta. De barn som deltar får poäng och andra saker i spelet. Nasa kommer att få bilderna organiserade och får en komplett bild på Mars yta. Jag önskar att det sådan spel hade funnits när jag var barn för hur roligt hade det inte varit? Dessutom så lär man sig mycket om planeten Mars.

Dessa två exempel tycker jag visar hur man på ett helt annat sätt kan använda tekniken. Vem hade kunnat ana att man skulle kunna använda tekniken på ett sådant sätt? Dessa två exempel är bara två tidiga, opolerade. Snart kommer det fler som hela tiden blir bättre och mer sofistikerade. Samtliga av dessa nya tjänster kommer att leva på webben utanför dagens pedagogiska system. Det som jag funderar över är när någon av alla dessa briljanta människor som konstruerar dessa tjänster kommer att ta steget fullt ut och binda samman dem. Då kommer vi att ha en helt ny skola. Den skola som vi inte kommer att känna igen.

måndag 9 november 2009

Det handlar inte om tekniken!

Jag fick en insändare publicerad i Helsingborgs Dagblad. Ingen stor sak kanske. När man skriver insändare så vet man att man inte har så mycket plats, inte så många ord att man kan föra fram allt man tänker. Därför måste man spetsa till och koncentrera sin synpunkter. Det är i och för sig inte alltid fel att tvingas till det för ibland innebär det att man måste hitta kärnan i vad man tycker. Att verkligen tvinga sig själv att tänka efter vad det är man egentligen menar.

Nackdelen är förstås att när man förenklar något komplicerat som t.ex vad den nya tekniken kommer att innebära för vår skola och i förlängningen vårt samhälle så tvingas man utelämnar andra viktiga ämnen. I den insändaren som jag fick publicerad beskrev jag hur tekniska tjänster gör att andra krav ställs på dagens skolan. Men egentligen är det inte själva tekniken som jag tycker intressant utan vad som händer i mötet människa och teknik. Hur denna nya tekniken kommer att förändra våra värdering och hur vi ser på vårt arbetsliv, på vårt samhälle och hur det skall styras? För med den nya tekniken som ibland kallas för Web 2.0 så kommer våra värderingar att förändras.

Det som gör mig lite fundersam i hela debatten om hur framtidens skola bör se ut är att vi alldeles för ofta fokuserar på tekniken. Att alla elever skall ha en egen dator, att alla klassrum skall ha Smartboards, att alla skolor skall ha ett trådlöst nät. Viktiga frågor men den stora utmaningen för skolan är inte att införa ny teknik utan att få pedagogerna att förstå att andra värderingar och kunskaper kommer att bli viktiga. Många av dessa nya kunskaper och värden som är ett resultat av den nya tekniken går på tvärs mot de värderingar och kunskaper man undervisar idag. Tekniken är bara en katalysator men det är vi som människor som står för förändringen. Inte tekniken!

Publicerad insändare

Följande insändare av mig är publicerad i dagens Helsingborgs Dagblad;

Google låter oss testa deras nya tjänst Google Wave. Tanken man har med tjänsten är att slå ihop e-post med chatt och dokument-delning. Man låter 100 000 testa produkten innan den är riktigt klar och jag är en av de lyckliga. Jag tror att denna och liknande tjänster kommer att fortsätta den fantastiska utveckling vi har sett fram till dags dato. Nu är ju Google betydligt mer känt för sin sökmaskin som vi alla använder. Många av oss använder tjänsten flera gånger per dag. Men Google har många andra tjänster som alltfler av oss använder. En av dessa är Google Docs som jag använder för att skriva dessa ord. Google docs kan enkelt förklaras med ett office-paket på webben. Det är alltså bara att surfa in på en webbsida så har du en ordbehandlare, kalkyl- och presentations-program. Givetvis är den tjänsten som nästan samtliga från Google gratis.

Ingen av dessa tjänster fanns för tio år sedan. Google själv är inte mycket äldre och trots det har vi svårt att tänka oss en värld utan företaget. Vi är numera vana vid att all världens kunskap är bara en sökfråga borta. Det är långt ifrån den värld många av oss växte upp i. Då fick man hoppas att ens föräldrars Bra Böckers lexikon innehöll vad man sökte. Annars var det bara att ta sig ner till biblioteket och få hjälp av av bibliotekarien. Men för mina barn är Googles värld den enda de känner till. De har aldrig vetat hur det känns att inte ha all världens kunskap bara en sökfråga borta!

Denna fullkomliga informationsrevolution borde påverka den skola där mina barn befinner sig större delen av dagen. Tanken är väl att man där skall rustas för det samhälle de senare skall jobba i, men tyvärr är det inte så. Det arbetsliv de skall ut i kommer att ha datorer som är hundra gånger mer kraftfulla än dagens till och med mobiltelefonerna kommer att vara snabbare än dagens hemmadator. Mina barn kommer av sin arbetsgivare att förväntas navigera i denna informationsflod, kunna dra slutsatser och skapa relationer. Inget av detta lär de sig i dagens skola. Istället spiller man energi på vem som skall vara huvudman för skolan.

När hela mänsklighetens kunskap bara finns en sökfråga borta tycker jag att de styrande istället borde besvara en enda fråga jag har till dem; Varför vi som föräldrar skall fortsätta skicka våra barn till en omodern institution?

lördag 31 oktober 2009

Wave i utbildningen

Google har som säkert ni alla känner till släppt sin tjänst Google Wave till några utvalda. Antalet har väl passerat 200 000 nu så särskilt utvald känner man sig inte längre. Ni som fortfarande inte har tillgång till tjänsten får vänta till börja på nästa år eller försöka få någon av oss som har invites att dela med sig. ;)

Jonas Hällebrand skriver sitt senaste inlägg på sin blogg om ett sätt man kan använda tjänsten i utbildningen. Men skall sanningen fram som är Google Wave så ny och har så många funktioner att jag tror ingen idag kan förutse hur vi kommer att använda den. Något som Jonas påpekar. Det enda som är säkert är att det är en ny tjänst med en fantastiskt potential.

När det gäller Wave inom utbildningen så pekar tjänsten på en mer övergripande trend. Goole Wave ligger på Google servrar och även om det är möjligt att köra tjänsten på sina egna servrar är det nog få som kommer att göra det. Dessutom så kan ingen hindra att pedagoger och elever ändå kör sina egna kontot på Googles datorer. Wave är alltså ytterligare en tjänst som dagens IT-avdelningar inte kommer att ha kontroll över. Ytterligare ett tecken på att den pedagogiska plattformen kommer att flytta ut på nätet och makten kommer att flyttas till de som använder den.

Som jag ser det har dagens IT-avdelningar två val; antingen kämpar man en alltmer hopplös kamp om att behålla kontrollen ELLER så arbetar man tillsammans med användarna för att gör överflyttningen så smidigt som möjligt.

onsdag 21 oktober 2009

Ödesfråga för skolan

Nu stormar debatten om skolan efter Jan Björklund och några av hans kolleger har föreslagit på DN-debatt att skolan skall förstatligas. Man påstår att det är det enda sättet höja lärarnas status och kvalitén på undervisningen.

Debatten om hur huvudmannaskapet skall se ut kommer säkert att vara intensiv och hålla på ett bra tag, antagligen ända tills valet. Om nu inte Folkpartiets Landsmöte tar död på förslaget. Det finns ju många kommunpolitiker som inte hoppar högt av glädje när de läser debattartikeln.

Samtidigt så rusar verkligheten vidare. För det händer verkligen mycket nu på Internet och följaktligen i utbildningsinstitutionerna. Många politiker verkar fortfarande anta att skolan alltid kommer att finnas kvar och i stort sett i den formen som finns idag.

Jag däremot tänker på ett citat från Dean Shareski IT-pedagog;

"So, it is not a question of whether these technologies add value somehow to education, but the reverse, can education add value to the communications and information technologies of our present day world, and its future?"

Alltså skolan måste anpassa sig till den verklighet som håller på att växa fram om inte så kommer den att bli irrelevant och dö.

tisdag 13 oktober 2009

Napsterized

De finns visst ett uttryck som heter Napsterized. Det kommer från tjänsten som förändrade musikindustrin i grunden och beskriver när en ny tjänst dyker upp som fullkomligt omkullkastar den rådande affärsmodellen. Även om musikindustrin med hjälp av rättsliga processer lyckades stänga ner tjänsten så var affärsmodellen förändrad i grunden. Hur man än försökte så gick inte klockan att skruva tillbaka. Några år senare råkade filmindustrin ut för något liknande i och med att vi alla har bredband samt Bit-torrent teknik. Ingen av dessa två branscher kan hur mycket de än önskar gå tillbaka till de gamla affärsmodellerna för de är antika.

Nu ser vi nästa bransch som är på väg att bli Napsterized och det är massmedia. Hela branscher står inför stora förändringar och de som drabbats mest är dagstidningar. Deras affärsmodeller byggde mycket på att de hade mer eller mindre monopol på nyhetsförmedlingen. Speciellt på en lokal nivå. Skulle man veta vad som hände i sitt närområde så var den lokala tidningen det enda mediet som kunde leverera nyheter så ser inte världen ut längre. Numera finns massor med andra kanaler där bloggar är ett exempel. Det som håller på att växa snabbt är olika former av sociala media som även sprider information som kan vara lokal Twitter är ett exempel.

Jag är övertygad om att samtliga stora institutioner i vårt samhälle kommer att gå igenom en liknande process och nästa institution som står på tur är våra utbildningsinstitutioner. Jag har börjat se artiklar på nätet som beskriver en annan form av utbildning som skiljer sig från den som dominerar idag. Det handlar alltmer om att använda den nya tekniken och oftast öppen teknik. Detta sätt att använda tekniska lösningar som är open source genomsyrar hela tankesättet i dessa nya lösningar. Man låter vem som helst utan att anmälan sig använda organisationens resurser. Dessutom skapar man sitt eget kursmaterial eller använder det som finns gratis ute på Internet. Det handlar alltså i grunden att ändra sitt förhållningssätt till lärande, relationen mellan elev och pedagog samt hur man använder teknik i undervisningen.

Hur dessa nya institutioner slutligen kommer att se ut vet nog ingen även om vi börjar se de mönster jag nämner ovan. Hur som helst så kommer de att i grunden förändra dagens utbildningsväsende. Dagens skolor oavsett huvudman kommer att lära känna vad begreppet Naspterized innebär.

tisdag 8 september 2009

Det roliga med att skriva en blogg är att man får reaktioner på det man skriver. Mitt förra inlägg där jag ställde frågan om det var klokt att ge varje elev en egen dator fick just reaktioner.

En reaktioner var om man verkligen kan ersätta en mobil med en datorn?
I de flesta fall tror jag verkligen det. Vi som äger en iPhone upptäcker det själva efter ett tag. Jag använder min till att surfa, svara på mejl, uppdatera Facebook, LinkedIn, Myspace, lyssna på Podcasts, spela spel osv osv. Tiden jag sitter vi datorn har minskat betydligt. Det finns över 50 000 applikationer till iPhone/iPod Touch. Alltfler av dem kan användas i utbildningen. Som om det inte var nog finns det mängder med program där man som elev eller pedagog kan koppla upp sig mot de administrativa systemen.

Abeline Christian University var ett av de första institutionerna som satsade på denna nya plattform. De upptäckte andra fördelar än de jag redan har nämnt, som att att studenterna hade enheten med sin in i klassrummet men även med sig ut. De hade den ständigt med sig och följaktligen var ständigt redo för lärande.

Inte ens jag tror att datorn som ett pedagogiskt instrument kommer att försvinna men jag blir alltmer tveksam till att lägga ner så mycket pengar på att ge varje elev en datorn när det finns alternativ som kanske rent av kan ge en större pedagogiskt effekt. Och som är billigare.

torsdag 3 september 2009

En-till en förlegad?

Det skrivs en del om de olika ett-till ett projekten inom skolvärlden. De som är längst fram är väl Falkenbergs kommun. Målet med projektet är;

Projektet har som mål att öka kvaliteten på utbildningen i kommunens skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat.


Vad jag har läst på olika ställen så verkar det som om de nått en bit på vägen. Alltfler röster höjs för att andra kommuner, kanske rent av en nationell satsning skall göras. Men som ni förstår av rubriken är jag lite tveksam.

Målet med allt arbete i skolan måste vara att rusta eleverna för den framtida arbetsmarknad som de till slut skall ut i. Läser man då artiklar som t.ex Idg.se om att försäljningen av så kallade smarta telefoner dvs modeller som iPhone, Blackberry kommer att gå om försäljningen av datorer redan 2011. Funderar jag på om det inte vore bättre att använda sådana enheter i undervisningen.

Du får en apparat som klarar nästan allt som en dator gör till en lägre kostnad. Samtliga kostnader är lägre inköp, support, kostnad för program osv. Dessutom så kan man ta med enheterna där ingen dator kan vara.

Frågan jag ställer mig är då varför finns det ingen "Falkenberg" inom mobila enheter i Sverige som gör en sådan satsning?

torsdag 20 augusti 2009

Framtidens skola

Ser att Socialdemokraterna presenterade sin IT-policy idag.

"- Har man inte tillgång till dator och Internet i skolan, och får du inte lära dig hur de moderna verktygen kan användas i din utbildning, får man det väldigt mycket svårare på arbetsmarknaden och inför kommande studier."

Låter väldigt bra tycker jag. Även om visionären Howard Reingold har påpekat att på många sätt har vi passerat den tröskeln. Idag handlar det inte om tillgång till tekniken längre utan hur man använder den. Men jag undrar hur långt det är kvar till dessa visioner? Mina barn började skolan i veckan och jag kan med förvåning konstatera att två av dem inte hade någon information alls på sin webb om skolstarten!

Har man som skolledare 2009 fortfarande inte förstått att lägga ut så grundläggande information på sina sidor, en webb som man för övrigt säkert har haft i snart tio år, undrar jag om man förstått något alls av IT-pedagogik och utveckling?

Det är med andra ord en lång väg att gå till de visioner som presenterades idag kan bli verklighet.

söndag 12 juli 2009

Informations kompetens?

Ibland ramlar man över citat som är fantastiska och får en att fundera rejält;

"So, it is not a question of whether these technologies add value somehow to education, but the reverse, can education add value to the communications and information technologies of our present day world, and its future?"

Citatet kommer från Dean Shareski som är IT-pedagog i Canada. Jag tycker han belyser en grundläggande fråga vi alla måste ställas oss. Skolan har varit det ställe där man har inhämtat kunskap som inte funnits någon annastans men idag är det inte så. Idag kan du få tag på all information med några knapptryck. Du kan även få tag på betydligt mer och djupare än vad de flesta skolor själva har möjlighet till.

Skolans roll kanske inte längre är att fokusera på att hälla information ner i huvudet på eleverna. Det handlar heller inte om att se till att alla har en dator, att alla har tillgång till Internet, att alla vet vad en blogg är osv osv. Det är bastillgång precis som alla i den gamla skolan hade pennor och papper. Utan vad det handlar om är att ge alla elever kunskaper på hur man använder det överflöd!

fredag 3 juli 2009

Gamla värderingar!

Alla organisationer präglas på något sätt av den miljö de uppstod i och skolan är inget undantag. Idag är det ett problem för hela utbildningsväsendet eftersom skolan som organisation har över hundra år på nacken. Den skapades i en tid av bönder och till viss mån löpande band.

Det är ju ingen annan organisation som tar ett sådant långt uppehåll på sommaren. När skolan skapades fanns det ett rationellt skäl; barnen skulle hjälpa till med skörden på gården.

Eller varför delar man in lektioner i precisa minuter och dessutom startar de på en exakt tidpunkt samt slutar på en annan. Jag vet ingen som anser att en läroprocess är lika lång för alla. Antagligen hade det med att få barnen att lära sig passa tider. Något man i det gamla bondesamhället inte var så noga med men en fabrik måste ju kunna planera sin tid eller hur?

Jag är övertygad om att ni kära läsare kan komma på flera andra exempel. Skicka in dem till mig eller lämna dem i kommentatorsfältet nedan.

Den egentliga frågan vi bör ställa oss är hur dagens miljö och morgondagens miljö skall prägla skolan av idag. Då kommer skolan att tvingas se över mycket av vad man sysslar med idag.

Sorgligt nog har jag sett väldigt lite debatt om det.

lördag 13 juni 2009

Framtidens värderingar

Underrubriken på denna blogg är "En blogg som handlar om hur den nya tekniken påverkar skolans arbetssätt". Inspirationen till nya inlägg kommer oftast från något jag har sett på webben. En ny tjänst eller en artikel om hur man har använt en existerande på ett nytt sätt.

Det jag själv och kanske andra glömmer att fundera över är hur dessa nya tjänster kommer att påverka skolans arbetssätt och vad det gör med värderingarna hos de elever som använder dem. Tekniken får bara vara ett medel för att rusta eleverna för den nya värld de kommer att leva i och inte ett självändamål. Jag tror inte jag är ensam om att bländas av alla nya tjänster som dyker upp ideligen.

Att fundera över de nya värdering som kommer att styra den värld som dagens elever går ut i är svårare? Men mycket viktigare egentligen. Det är ju värderingarna som kommer att styra hur denna nya värld kommer att se ut. Facebook hade ju inte blivit den succé om det inte funnits ett intresse bland oss att dela med sig av sina upplevelser.

Därför är det viktigt att vi som föräldrar, pedagoger, skolledning och inte minst politiker lyssnar med ett öppet sinne på vad våra barn säger. Det är bara då vi kan få en föraning på hur framtiden kan se ut!

fredag 22 maj 2009

Svaren finns på nätet!

Webben innebär att mycket informations som för bara fanns för utvalda numera kan nås av alla. Ett sådant exempel är gamla prov och tentor. När jag pluggade på Lunds Universitet så fick man gå till expeditionen för att få tag på gamla tentor. Numera finns många av dessa på webben och givetvis är det någon som har sett en kommersiellt möjlighet. Den inte helt okända tidningen New York Times har skrivit en artikel om några av dessa tjänster.

Att gamla prov och tentor finns på nätet innebär att man som pedagog inte kan köra samma prov år ut och år in. Men dessa tjänster erbjuder inte bara prov utan man har givetvis i sann Web 2.0 anda även olika former av forum. Här kan man som användare diskutera olika frågor som pedagogen har ställ. De som är duktiga på att svara på andras frågor tjänar poäng som till slut resulterar i gåvor i form av iPods, bärbara datorer och presentkort.

Dessa tjänster innebär alltså inte bara att man som pedagog inte kan ta de enkla vägen och använda samma prov varje termin. Utan dessutom dina elever kan få bättre och mer kvalificerade svar från andra!

Det blir allt knepigare att vara pedagog!
Blogged with the Flock Browser

onsdag 13 maj 2009

Molntjänster

Det pratas mycket om molntjänster på nätet. Många förutspår en explosiv utveckling där i stort sett allt som körs på den egna dator och organisationens servrar kommer att köras ute på Internet. Är du intresserad av hur utvecklingen kan gå rekommenderar jag Nicholas Cars bok The Big Switch. Därför tyckte jag det var intressant att en av de största leverantörerna av molntjänster Amazon lanserade ett speciellt erbjudanden för utbildning. Som så många andra program riktade till utbildning är i stort sett allt gratis.

Att efterfrågan på dessa tjänster kommer att öka är övertygad om. Inte minst i dessa tider när varje organisation måste se över sina kostnader. Oftast, inte alltid, är det billigare att köra många av dagens IT-tjänster i molnet. Men samtidigt funderar jag på om denna och liknande tjänster kommer att ställa till ännu mer huvudbry för dagens IT-avdelningar. Nu kan drivna pedagoger inte bara använda gratistjänster på nätet utan de kan sätta upp egna virtuella servrar som kör vilka program som helst!

Det måste ju påverka undervisningen och IT-strukturen på skolorna. Frågan är bara hur men där kanske ni läsare har några förslag?

tisdag 5 maj 2009

Stora tankar

Ibland ramlar man över saker på Internet som är riktiga pärlor. Detta inlägg på min blogg ägnas åt ett sådant.

Bodil Jönsson talar om det nya lärandet.
http://svtplay.se/v/1391938/bodil_jonsson_om_det_forandrade_larandet

måndag 27 april 2009

Omvärldsbevakning

Jag är en av dom som följer säkert hundra olika bloggar, andras delade objekt i Google Reader och bokmärken i Delicious. Ibland känns de som man deltar i ett kollektivt medvetande för tankar och idéer som dyker upp i mitt huvud dyker nästan samtidigt upp på någon annans blogg. Webbrådigaren Fredrik Wackå. Tog upp egentligen ämnet för detta inlägg i sin blogg. Han skrev följande;

Webben bortom webbplatsen. Vi är redan förbi den tid då ett webbansvar innebar ett ansvar för en avgränsad webbplats på en specifik domän.

Den som tar ansvar för sin organisations eller sitt företags webbkommunikation ser i dag den egna webbplatsen som en utgångspunkt. Som en källa. Men den inser också att folk tillbringar oändligt mycket mer tid på andra webbplatser — av vilka många är möjliga för organisationen eller företaget att också engagera sig på.

Det finns helt enkelt inga goda argument mot att då göra det.

Vi lever i en värld där alltmer vad som skrivs om oss och vår organisation finns någon annanstans. Man kan inte längre som pedagog och skolledare nöja sig med att endast uppdatera sin egen enhets webbsida och kommunicera med föräldrar via sin officiella e-post. Vill man verkligen veta vad som skrivs om skolan och dess personal måste man besöka andra webbplatser.

Bryr man sig bara om sin egen webbplats riskerar man att helt plötsligt utan att förstå det stå utan elever och pedagoger!

måndag 20 april 2009

Transparens

Jag har nämnt det några gånger att kommentarer från er läsare ställer till det ibland. Självklart är det på skämt för kommentarerna gör att jag tänker i nya banor eller får fundera igenom noga varför jag tycker som jag gör.

Efter mitt förra inlägg på bloggen så fick jag en kommentar från min kompis Pär. Han pekade på en konsekvens av att lärare och elever Twittrade. Alla andra kan ju se vad som händer i klassrummet. Vilket innebär att läraryrket inte kan vara "hemligt" längre. Till skillnad från förr då i princip ingen förutom läraren och eleverna kände till vad som hände i klassrummet.

Det är nog en effekt av att använda modern teknik i klassrummen som man ofta kanske inte tänker på; att transparensen ökar. Jag gjorde en liknande reflektion när min fru var med om att införa Schoolsoft på en skola. Schoolsoft är ett av många IUP (Inviduellt Utvecklings Portfölj) program. Det som slog mig nästan direkt när hon demonstrerade programmet var att skolledningen och andra intressenter kunde på ett helt annat sätt följa vad som händer i klassrummet. Man kan se över tiden hur väl en elevs utveckling går och om pedagogen kan möta elevens behov. Alltså ännu ett ett exempel på hur tekniken gör läraryrket mindre "hemligt".

Undrar hur många pedagoger, skolledare, elever och föräldrar ser den aspekten när ny teknik införs i skolan?

Nästa inlägg kommer att handla om omvärldsbevakning. Jag lovar!

måndag 13 april 2009

Backchannels

Jag lärde mig från de två sista inläggen på denna bloggen att man inte kan gå och fundera för länge på sina inlägg. Då hinner någon annan mellan och skriver om det man har tänkt på. Därför kommer detta inlägg tätt på de de två tidigare.

Rubriken på detta inlägg är taget från ett begrepp som kommer från konferensvärlden. Begreppet beskriver den elektroniskakonversation som pågår samtidigt mellan åhörarna när en föreläsare håller sitt föredrag. Ett av de vanligaste sätten detta sker på är under tiden talaren pratar sitter åhörarna och kommenterar vad som sägs via Twitter.

Nyligen läste jag på nätet, minns inte var tyvärr, att man publicerade denna konversation tillsammans med ett utdrag av presentationen. Konversationen bedömdes vara minst lika intressant som själva presentationen.

Jag funderade på om detta kunde vara ett arbetssätt som kunde användas i pedagogiska miljöer? Då ramlade jag över följande artikel om hur en professor Cole W. Camplese från Pennsylvania State University uppmuntrade sina studenter att Twittra under tiden han föreläste.

Det låter som ett recept för kaos men han fann att studenterna började lägga upp länkar till relevant material, reflektioner på vad föreläsningen innebär och i vissa fall så uppmuntrade andra studenter de blyga som inte vågade ställa frågor till att faktiskt ställa dem. Syftet med experimentet var att engagera eleverna i sitt lärande och bryta den gamla klassundervisningen. Själv tyckte han att det funkade och skall prova igen till nästa kurs.

När vågar någon svensk pedagog göra något liknande?

Nästa inlägg omvärldsbevakning

torsdag 9 april 2009

iPhone som läromedel

Det är nästan alltid roligt att få respons på mina inlägg i denna bloggen men ibland tänker man attans. Speciellt när Jonas i sin kommentar berättade om ett inlägg han hade gjort i sin blogg. Han berättar om Abilene Christian University (ACU)och hur de har gett varje elev en iPhone. Istället för en bärbar dator. Detta har revolutionerat föreläsningar och en mängd andra saker men läs mer på länken till inlägget ovan!

När nästa kommentar dök upp, denna gång från Lena Carlsson, tänkte jag vad mer kan hon berättar som gör det ännu omöjligare att fortsätta med min ursprungliga tanke på ett inlägg? Men det visade sig tvärtom! Hon skrev om något som jag faktiskt kunde utveckla och egentligen låg i linje med vad jag tänkt skriva om. Tack Lena!

Hon skrev i sin kommentar:
"I december träffade jag en lärare, från en japansk skola, som är med i samma nätverk som jag. När vi pratades vid och han visade filmer och bilder från sin skola, noterade jag att de låg långt framme vad det gällde att använda sig av handhållna enheter i sin undervisning.
Redan de riktigt små barnen hade iPhones, eller liknande, där de hade tillgång till japanska skrifttecken med uttal, som den här läraren programmerat in åt dem. På det sättet kunde de ha med sig sitt "skriftteckenbibliotek" hela tiden och lära sig läsa och skriva fortare."

Att iPhone är så mycket mer än en telefone upptäcker man snart när man själv har en. Jag använder min till att kolla mejl, Twittra, kolla Facebook, Linkedin och MySpace, spela Wolfenstein och andra spel, läsa böcker, surfa, titta på videos, lyssna på musik och podcasts SAMT ibland ringer jag faktiskt ett och annat telefonsamtal.

iPhone håller alltså på att bli DEN mobila uppkopplade enheter som kan köra i princip alla program och tjänster. Glöm nu inte heller att en iPod Touch kan nästan allt som iPhone kan och den kostar under två tusen kronor i handeln. Jag är övertygad om att vi bara har sett början i utvecklingspotential av iPhone/iPod Touch. När Apple släpper OS 3.0 i sommar så innebär det att applikationer som Lena ger exenpel på kan kommunicera direkt med annan hårdvara via dock-kontakten i botten på enheten och skicka informationen vidare. Föreställ dig en mikrofon eller en penna som matade in allt som skrevs på vanligt papper importerades in i iPhonen. Sedan sparades allt så man kunde se hur eleven utvecklades och föräldrarna kunde få information löpande via mejl, hemsida eller SMS?
Allt i en enhet som ryms i din ficka!

Nästa inlägg kommer att ha rubriken backchannel.

torsdag 2 april 2009

Mamma jag behöver en iPhone för att göra läxorna!

Rubriken på detta inlägg är taget från en artikel på New York Times. Barn idag tycker ju det är självklart med mobiler. De ser de som en rättighet att vi föräldrar skall förse de med en. Enligt artikeln så kommer även skolan snart att förvänta sig att vi som föräldrar skall se till att våra barn har om inte en iPhone så en avancerad mobil.

Bakgrunden är att mobilen och speciellt iPhonen inte är något man ringer med utan är en kunskapsplattform där man kör program och följaktligen en massa tjänster. Personligen tror jag att det är dags att glömma de sk Netbooks i och med att våra mobiler blir alltmer avancerade. Jag skrev faktiskt om detta i min årskrönika. ;)

Den 17 mars presenterade Apple sin nästa version av Operativsystemet till iPhone. När jag såg presentationen insåg att Apple kommer att utveckla plattformen ytterligare med möjlighet till många nya tjänster. Vilket kan innebära att iPhone och iPod Touch håller på att bli den dominerande mobila plattformen. Något Mark Siegal från O´Reilly även uppmärksammade. Han jämförde med när datorn var ung. Då fick var och en konstruera sin egen hårdvara. Men allteftersom datorn mognade som plattform så räckte det utveckla mjukvara. Med det så kunde företag som Microsoft växa.

Mark tror, precis som jag, att med detta nya system till iPhone så är mobilmarknaden på väg att mogna såsom datorn gjorde. Men behöver inte som utvecklare utveckla sin egen hårdvara eller grundapplikation. Det är "bara" att utveckla på en mogen plattform. Denna gång en mobilplattform som folk har med sig ÖVERALLT och där man STÄNDIGT är uppkopplad mot nätet.

Om utveckling är på väg åt det hållet, vilket jag tror. Kommer detta att påverka hela utbildningssystemet. Ännu mer än vad datorn har gjort hittills.

Men mer om det i mitt nästa inlägg på denna blogg. ;)

fredag 27 februari 2009

Världsproblemen är lösta!

Ja, ni vet hur det är man sitter med en kompis på en pub eller restaurang. Framåt stängningsdags sitter man och löser det ena världsproblemet efter det andra. Pär, som är namnet på min kompis, och jag hade många kanonbra lösningar på hur skolan skulle bli bättre på IT. Av någon för mig okänd anledning har jag svårt att minnas vilka dessa var?

Pär berättade en god tid innan stägningsdags att han hade gjort något som jag tycker fler skulle göra. Hans äldsta dotter skulle lämna in en läxa, en sammanställning av något slag. Hon tyckte inte det var så roligt att sitta och skriva detta för hand. Pär som är lite slug visade henne då hur PowerPoint fungerar och dottern blev givetvis eld och lågor. Hon försvann in på sitt rum och en timme senare visade hon sin pappa en kanonfin redovisning i PowerPoint.

Det är nu Pärs slughet kommer. Han sa till sin dotter att istället för att lämna in sin redovisning så skulle hon mejla PowerPoint-presentationen till sin pedagog. Varken Pär eller hans dotter har fått någon form av reaktion från den ansvariga pedagogen.

Det är nu jag funderar vidare, tänk om vi alla frustrerade föräldrar som gnäller på skolans torftiga IT-miljö hade gjort likadant som min vän Pär och hans dotter? Hade tredjedel eller en "bara" en fjärdedel på varannan skola gjort likadant hade pedagoger, skolledning och även politiker tvingats till förändring. Det är jag fullständigt övertygad om.

Vad väntar vi på? :)

söndag 15 februari 2009

Rationella val?

Vi alla läser med jämna mellanrum olika undersökningar som försöker mäta kvalitén i den svenska skolan. Många av dem kan tolkas som om det står illa till med den svenska skolan. Jag har en kompis som brukar ta upp detta när vi debatterar utbildning över några glas öl. Ibland ställer jag den kanske lite elaka frågan om dessa undersökningar mäter rätt saker? Det kan ju faktiskt vara så att de kunskaper undersökningarna mäter kommer att bli helt ointressanta i den arbetsmarknad dagens elever kommer ut i!

För ett litet tag sedan såg jag en video av Dr. Michael Wesch en nytänkande lärare på Kansas State University, som för övrigt fick utmärkelsen Outstanding Doctoral and Research Universities Professor. Videon var en inspelning från ett tal han höll Kongress biblioteket. Talet är på nästan en timme och det är speciellt en passage som jag har funderat en del på. Han ställer några frågor till sina studenter bland annat hur många av dem som tycke det är roligt att gå på collage, mindre än hälften tycker det. Därefter ställer han fråga hur många som tycker det är roligt att lära sig nya saker. Alla tycker det är roligt!

Det fick han att reflektera över den mängd olika saker bland annat vilka fel han lärarkollegor måste göra för att döda den lusten att lära. Det som fick igång mig är titeln på detta inlägg "Rationella val". Tänk om de är så att resultaten av dessa undersökningar saknar egentligen betydelse för att kunskaperna som mäts kommer inte att ha betydelse i den arbetsmarknade som dagens elever kommer ut i? Det är då jag ställer den elaka frågan; tänk om eleverna känner till detta faktum och gör ett rationellt val?

måndag 9 februari 2009

Händer inget?

Jag vill börja med att förklara för mina läsare att orsaken till mitt långa uppehåll beror på ett nytt jobb med många nya arbetsuppgifter.

Under min "lediga tid" på till och från jobbet har jag funderat på varför det känns som om debatten om utbildning och nya medier har stannat av. Ett skäl kan ju vara att nu handlar inte så mycket om snack utan med om att jobba fram lösningar. Men en del av mig funderar på Troed Troedsson och hans prat om paradigm skiften. Ett begrepp som infördes av Thomas Kuhn som innebär ett totalt byte av ett vetenskapligt tankemönster.

Tänk om det är så att många av oss som är intresserade av hur man kan använda den nya tekniken i utbildningen är så fast i det gamla tänket att vi totalt missar det nya som kommer från ett håll vi inte ens ser idag!!?

söndag 18 januari 2009

Referns problem

Jag har precis bytt jobb och under den processen så har jag några reflektioner. Den första är att de olika jobbsökar-tjänsterna borde kunna utbyta information mellan varandra. Det är väldigt irriterande att behöva fylla i samma information om och om igen. Den andra reflektionen är att man som arbetssökande och även som arbetsgivare kommer att få allt större problem med att fylla i mallarna samt värdera informationen i dem.

Min andra reflektion började när jag ramlade över följande sida på internet. Det är en utbildning i hur man kan jobba med utbildningar som sker på nätet och då speciellt de som använder öppen programvara som Wikis. Det mesta tydliga exemplet på en liknande utbildning är MIT:s Open coursware Kursen jag ramlade över är öppen för alla men den kan faktiskt ge formella poäng om man är från Nya Zeeland. När jag läste om kursen slog det mig att om jag tagit den och gjort samma uppgifter som de i Nya Zeeland så hade jag faktiskt skrivit in den under utbildning i min jobbansökan. I samma ruta som min mer formella universitetsutbildning. Även om jag inte tagit några formella CNS-poäng så har jag ju trotsallt läst en högskole-kurs!

Undrar hur en potentiell arbetsgivare reagerat?

torsdag 1 januari 2009

Detta året och nästa

Jag har inte bloggat på ett tag men jag får väl skylla på ett nytt jobb.

Hur som helst när man är ute och surfar under denna tiden på året så skiljer sig inte webben mycket från all annan media. Nästan överallt sammanfattar man året som har gått och försöker förutspå vad som kommer att hända det kommande.

Vissa förutsägelser om vad som kommer att hända nästa år är inte svåra att göra som t ex att Facebook kommer att växa eller att Twitter kommer att slå igenom på bred front. Dessa spådomar är inte heller intressanta, tycker jag. Det kan vi alla göra. Det är ju bara att se vad som händer nu och extrapolera. Mer av samma helt enkelt!

När jag reflekterar över året som har gått funderar jag på om Aftonblades beslut att samtliga anställda skall utrustas med en iPhone kan bli en vattendelare. Det kan vara en händelser som på sikt kommer att bli större än vad vi anar idag.

Aftonbladet ger inte sina anställda bara en mobiltelefon. De ger sina anställa en mobil arbetsplats med idag över 10 000 applikationer! Inte nog med att det redan finns en uppsjö av applikationer att hämta på App Store. Aftonbladet själv har redan utvecklat ett antal applikationer. De har i huset med andra ord kompetens att utveckla applikationer som sparar tid och pengar för företaget.

Funderingen jag har är när vågar en utbildningsinstitution göra samma sak? Pedagogisk personal är ju alltid på språng, ofta rör de sig mellan olika arbetsställen och följaktligen sitter inte så mycket vid sin arbetsplats. Man borde kunna räkna hem en investering i en en mobil plattform på samma sätt som Aftonbladet gör eller hur?