fredag 3 september 2010

Skolan som skapar rebeller

Jag ställde frågan i mitt förra inlägg om riksdagspartierna inte insåg sambandet mellan en auktoritär skola och medarbetare utan initiativ. Själv är jag övertygad om att medarbetare som vågar ifrågasätta rådande ordning samt tar egna initiativ är något som arbetsgivare efterfrågar. Dessutom så kan det vara en av de få konkurrensfördelar vi i Sverige har kvar.

Jag har hört ett flertal gånger från kompisar att när man jobbar med folk från t.ex Asien så tar de inga egna initiativ. Ger man de en uppgift så slutför de den enligt alla konstens regler men sedan väntar de bara på nästan instruktion. Många av oss i Sverige tar emot en uppgift, listar ut det smartaste sättet att göra de, kanske ifrågasätter varför den skall göras samt inte minst utvecklar den vidare om man inte får någon vidare instruktion. Ett sådant synsätt är något som uppmuntras på många av de stora framgångsrika svenska företagen som t.ex IKEA.

Jag tänkte på just detta när jag läste om Alec Brownstein. Han ville jobba med någon av de stora reklambyråerna men vi vet alla hur svårt det är att ens komma till en intervju. Alec köpte då namnen på cheferna för tre av de stora byråerna. När dessa chefer googlade sitt namn dök en annons upp där Alec gjorde reklam för sig själv. Det slutade faktiskt med att han fick jobb på en av byråerna. Det fanns säkert människor som hade mer utbildning och erfarenhet än honom men han fick jobbet. Arbetsgivaren såg något viktigare än utbildningen och erfarenhet. De såg att Alec är en person som hittar nya vägar att göra saker på och det är så mycket viktigare i en alltmer global marknad.

Skall skolan vara relevant i framtiden måste man skapa en kultur så att sådana personer som Alec får blomma ut. Skolan måste alltså tillåta och uppmuntra en kreativitet samt ifrågasättande. Den måste varje dag vara beredd på att svara på varför man går på det ena sättet och inte det andra.

Ifrågasättandet får bara inte stanna vid elever och pedagogen. Alla inblandade dvs även skolledning, ansvariga politiker och inte minst föräldrar måste få känna att deras förslag tas tillvara. Nu behöver det inte innebära att alla idéer förverkligas men ingen får känna sig överkörd. Alla intressenter måste få känna att de har ett inflytande.

Lyckas skolan som institution med denna förändringen så kommer den återigen att vara en central punkt i det nya samhälle som håller på att växa fram. Misslyckas man så kommer skolan att snart bli lika irrelevant som en video-uthyrningsbutik är idag.

Inga kommentarer: