lördag 2 oktober 2010

Varför en special skola?

I mitt förra inlägg så undrade jag över varför så många skolor köper specialprogram när det finns liknande och kanske bättre program på nätet som inte kostar något alls? Enligt min mening vore det enklare och inte minst kostnadseffektivare att använda väl etablerade tjänster på nätet istället.

Efter att ha funderat på vad jag skrev så undrade jag om inköpen kanske är en symptom på ett djupare tankesätt. Kan det vara så enkelt att skolan inte ser sig som en del av samhället? Utan man ser sig som något unikt och utanför. Har man det synsättet inom skolan är det ju inte konstigt att man väljer specialutvecklade program. Inget förutom specialiserade program kan möta skolans unika krav eller hur?

Tänk om man istället vänder på tankesättet och inte ser skolan som något unikt utan som en del av samhället omkring sig. Har man det synsättet kommer det att få konsekvenser. Inte bara inom programköp. Förändringen måste logiskt sätt slå igenom inom alla skolans områden.

Det kan handla om att använda kompetens som finns utanför skolans lokaler. Anställda pedagoger kanske inte alltid vet bäst. Personer som inte ens har en pedagogiskt utbildning kan rent av ge eleverna bättre och djupare kunskap än personal som är anställd i skolan! Tänk om stora delar av undervisningen blir bättre om man lämna skolans lokaler. Eleverna kanske tycker ämnet historia blir roligare om de är på ett museum än i deras egna klassrum.

Det handlar alltså om en skolan som är en del av det omgivande samhället och inte en skolan som står utanför detsamma. Vilken skolan tror ni bästa rustar våra barn för den arbetsmarknad de skall ut i?

2 kommentarer:

LoveCat sa...

Jag blev för några veckor.sedan utsålda av en kollega som tyckte att jag överanvände ordet pedagog, ety en pedagog var bara en.simpel slav som leder eleven till skolan, och vi.är väl ändå förmer än simpla slavar? (Det är kanske något att diskutera.vid ett annat tillfälle)
Jag förklarade för kollegan att jag såg mig nog mer som den som leder eleven till kunskap, och att jag i den betydelsen värderar titeln pedagog mycket högt, och erkände att jag ibland associerar ordet lärare med någon som talar till, och kanske ibland förbi eleven. Kollegan hmffade och var inte nöjd.
Det finns en rädsla hos många att inte vara den som sitter inne med alla svar. Och tänk om de skulle.lyssna mer på någon annan än på mig!? Jag har ju examen och.poäng! Trygga lärare inser att upplevelsen av på riktigt ger mer än abstraktion. Sedan tillåter tyvärr inte föråldrade strukturer alltid att ett lärarlag Jobbar så, och herr B i Stockholm verkar vilja göra sitt bästa för att måla in oss i ännu rutigare hörn. Men det är också en annan diskussion...

Mats sa...

Kan inget annat än att hålla med dig. För mig är ordet pedagog väldigt positivt laddat. Det är som du skriver "en person som leder eleven till kunskap". Det är mycket svårare än att bara rabbla upp information framför en klass av passiva elever.