söndag 28 februari 2010

Två olika sätt att se på information!

I mitt förra inlägg försökte jag visa på hur olika dagens elever som har växt upp med internet ser på information om man jämför med oss som inte har det. De ser mer media som en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Vi andra är nog fortfarande fast i tidningstänket dvs vi ser sidorna som elektroniska tidningar med ett färdigarbetat innehåll. Detta innehåll ändrar man bara om det är något direkt fel i informationen medan dagens ungdomar ser istället dynamisk information som ständigt ändras.

Dessa två helt olika sätt att se på information skapar redan idag stora spänningar i det pedagogiska systemet. Dagens elever förstår inte vitsen med att man skall lämna i en rapport med information som redan finns i tusen olika former på Internet. Det rationella valet för dem är ju då att kopiera det som redan finns bara för att kunna gå vidare.

Den självklara lösningen är att pedagogerna måste anpassa sig till detta nya tankesätt. Inte bara för att man alltid skall möta barnens behov. Utan helt enkelt att detta tankesätt är det som kommer att gälla när dagens elever går ut i arbetsmarknaden. Alltså istället för att lämna in en rapport som redan finns på tusen andra ställen. Be eleverna förbättra de som redan finns. De kanske har gammal information, dålig källredovisningen eller är partiska. Här är Wikipedia en fantastisk resurs med mängder av rapporter eller poster som kan förbättras. Dessutom så kan man följa hur diskussionerna har gått när man jobbat med sidorna. Det finns ju oftast en diskussions-flik! Som om det inte vore nog är det en så lätt att visa sin föräldrar och annan släkt vad man har gjort. Det är ju bara att skicka en länk!

Att förändra hela det pedagogiska systemet i denna riktningen blir en av de största utmaningarna som vårt utbildningssystem har utsatts för. Samtidigt är det helt nödvändigt om systemet skall fortsätta att vara relevant. Det hjälper inte att då för en del politiker och pedagogiskt personal att drömma sig tillbaka till en värld som var. Den världen existerar inte längre när skolan satt med alla svaren, informationen och de bästa föreläsarna. Allt detta finns på andra ställen än dagens skola!

Förändringen kan börja med en fråga; Vilka färdigheter krävs av en pedagog när största delen av lärandet sker utanför skolan?

onsdag 17 februari 2010

Tekniken påverkar våra barn!

Jag skrev i mitt förra inlägg på denna blogg om hur tekniken påverkar skolan och kommer att driva utvecklingen framåt oberoende av vad dagens politiker tycker. Nu påverkar samma teknik vårt utbildningssystem på ett betydligt djupare plan. Den förändrar våra barns tankesätt.

De tjänster som växer fram nu har ett helt annat sätt att förhålla sig till information. Gårdagens presentation av information på webben och för den delen din egen dator har sitt ursprung i den analoga världen. Man flyttade helt enkelt metaforer från pappers-kontoret till den digitala världen. Vi skickar mejl egentligen på samma sätt som man gjorde för med pappers-PM eller man lägger sina dokument i mappar på sin dator, precis som man gör i sin hylla.

De tjänster som växer fram nu har lämnat det gamla paradigmet. Ta Gmail som ett exempel. Även om det är ett mejl-program så har det lämnat många av de funktioner som vi förknippar med ett traditionellt mejl-program. Du har ju trådade konversationer inte separata mejl på olika ställen. Man har inte mappar för sina brev längre utan etiketter. En fantastiskt sökfunktion som gör att många av oss inte längre saknar mapparna. Det är ju bara att söka och du finner. Dessutom så är webb-funktionen bättre än samtliga program du har på din egen dator.

Vi sitter med en PC med en hårddisk full med information organiserade i mappar. Detta är stenåldern för de barn som växer upp nu. Att sitta med ett dokument som man inte jobbar tillsammans med måste kännas väldigt konstigt för dem. Givetvis skall informationen ligga på webben så att de man vill tillsammans kan arbeta fram ett innehåll. Detta innehåll kommer antagligen aldrig att nå någon slutversion. Vi lever ju i en värld som ständigt förändras så informationen måste ju uppdateras hela tiden!

Utmaningen för utbildningssystemet blir alltså att möta dessa barn som ser mer till en process där ett slutresultat aldrig kommer att produceras och det är ju tvärtemot som dagens system fungerar.

torsdag 11 februari 2010

Tekniken styr skolutveckling!

Jag har skrivit om Googles tjänst Wave förut i denna blogg. Även om verktyget är komplicerat så är jag övertygad om att det kommer att användas. Apple lanserade för några dagar sedan sin iPad. En sorts Netbook, läsplatta samt mediakonsumtionsapparat i ett. Som vanligt försöker Apple förändra vår uppfattning och konsumtion av media. Vi får se om de lyckas denna gången oxå.

Dessa båda verktyg kommer att användas i skolan på något sätt. Wave har redan provats i olika pedagogiska situationer och då får man komma ihåg att det fortfarande är en tjänst under utveckling. iPad eller något liknande är för bra teknisk apparat för att inte användas på något sätt i pedagogiska sammanhang.

Detta är bara två exempel, det finns många fler man kan räkna upp, på hur teknik påverkar skolan mer än politiker och pedagoger. Alltså den politiska struktur som har varit van att styra utvecklingen i skolan ser sig utmanad av något de inte kan kontrollera. Något som inte är nationellt ens. Det är nog en av de största utmaningarna vårt politiska system står inför idag. En utmaning som jag inte är så säker att man ser eller bryr sig om alltid.

För att komplicera till allt så minskar inte förändringstakten tvärtom. Kostnaderna sjunker, fler tjänster finns virtuellt på nätet utanför dagens IT-system, de används redan av många elever och pedagoger i privatlivet så de kommer att användas även i skolan till slut osv osv. Allt detta sammantaget gör att takten bara kommer att öka den närmaste tiden. Den fantastiska utveckling vi har sett fram till nu är bara en början på det som är på väg.

Mot detta står vårt demokratiska system som har en tröghet. En livsviktig tröghet för beslut i ett demokratiskt system måste ju diskuteras och debatteras samt inte minst förankras för det är ju det som är demokrati eller hur?

Den stora utmaningen blir för dagens beslutshavare att hitta en balans. Att komma överens med lärare, pedagoger och oss föräldrar om hur denna nya maktbalans skall se ut. Om inte så kommer de och det system de representerar att ersättas av något annat.