fredag 30 juli 2010

Skolan som finns någon annstans!

Jag har förut skrivit om att stora delar av skolan kommer att flytta ut på nätet och inte längre vara en funktion för organisationens IT-avdelning. Jag tror vidare att en del av undervisningen även kan kommas att flytta ut. MIT en världens mest framstående universitet var först ute med att lägga ut föreläsningar gratis på Internet. Allfler av större och mindre universtitet har följt efter. Det gör ju att man som elev har tillgång till världens bästa pedagoger utan att lämna sitt hem. I förlägningen innebär det att din egen pedagog hänvisar till dessa föreläsningar och ni tillsammans sedan tar eventuella frågor du som elev har.

Användningen av andra verktyg och tjänster kan nog ta ett steg längre än vad jag har tänkt först. Det var en bloggpost på Micke Gunnarssons egen blogg som fick mig att fundera. Han skrev ett inlägg om att skolan erbjöd sig att betala en del av mobiltelefonräkningen så att ens barn kunde använda mobilen i ett pedagogiskt syfte.

Det fick mig att fundera att skolan som institution har ett alternativ till kostsamma satsningar som en-till-en projekt där man köper en dator till varje elev. Många av eleverna i skolorna ha ju redan minst en dator hemma. Varför inte istället låta dem ta med den till skolan? Skolan erbjuder istället uppkopplingar, kanske 3G modem. De som inte har dator hemma kan ju antingen erbjudas dator från skolan eller hjälp till att köpa en egen. Det som kan ställa till en sådan lösning är om eleverna har olika datorer med olika prestanda men använder skolan moln-tjänster som följer standards bör det inte vara ett problem.

Alltså skolan som institution kommer snart att släppa sin IT-infrastruktur till andra aktörer som fixar det åt skolan via webben. En del av undervisningen kommer att flytta ut på nätet när vi alla har tillgång till världens bästa pedagoger, gratis. Själva den personliga IT-utrustningen tar elever och lärare med sig. När allt blir mobilt och finns tillgängligt var som helst via Internet så kommer den fysiska platsen dvs själva skollokalen bli mindre viktig. Vad finns då kvar?

Frågan som skolan som institution måste ställa sig är; varför skall jag som förälder skicka mina barn till en fysisk skola när allt annat finns med bättre kvalitet någon annastans?

måndag 26 juli 2010

Wikipedia som en murbräcka!

Jag läser regelbundet Kristina Alexanderssons blogg. Hon skriver om många olika ämnen som rör lärare, pedagogik och nya medier. Ofta är hennes inlägg intressanta och får mig som läsare att tänka till lite. Med andra ord så jag kan verkligen rekommendera bloggen. Ett tema som däremot ofta förekommer är hur man använder Wikipedia som ett pedagogiskt verktyg. Hon ger många bra och handfasta tips på hur man kan använda tjänsten i klassrummet.

Det som slår mig efter att ha lästa flera av inläggen på hennes blogg om Wikipedia är hur tjänsten kan användas för att förändra pedagogiken. Inbyggt i Wikipedia är ju många av saker som jag och andra önskar pedagogerna skall ta till sig i den nya världen som alltmer växer fram.

Vem som helst kan ju redigera på Wikipedia. Jag och du kan förändra och framförallt förbättra poster. Vi kan till och med skriva nya om det inte finns någon ett ämne som intresserar oss. Samtidigt så kan andra ändra det du har skrivit. Vem som helst kan tycka till och diskutera innehållet i posten.

Är det inte åt det hållet vi önskar att skolan som institution skall gå? Lärarens skall sluta att vara den som vet allt. Läraren skall tillsammans med eleverna söka svaren. Själva läranade processen skall handla mer om hur man når fram till ett svar än själva svaret.

Wikipedi kan alltså bli den murbräcka som moderniserar dagens skola till en mer modern skola som eleverna kan ha nytta av!

söndag 25 juli 2010

Datorn kan mycket mer

Efter att ha skrivit mitt förra inlägg om hur en pedagog fortfarande ser datorn som ett verktyg man använder vid sidan om och inte i den riktiga undervisningen så funderade jag lite till. Det var nämligen en sak till som gick upp för mig efter det inlägget.

Hon ser datorn som en mer eller mindre avancerad räknedosa eller skrivmaskin, som jag nämnde i det förra inlägget. Datorn, enligt henne, är bra att hjälpa eleverna med enkla uppgifter som att lära sig enkel mattematik. Det hon har missat är hur snabbt utvecklingen har gått när det gäller komplexiteten i dataprogrammen. Programmen som för några år sedan som mest kunde hjälpa dig med att skriva eller sätta upp en budget kan så mycket mer idag.

Dataprogrammen av idag har blivit smartare och hjälper oss människor på en helt annan nivå. Nu finns det program som hjälper och vi vissa fall tar beslut som ingen människa skulle kunna. Datorer sitter alltså inte längre bara och räknar ut plus och minus för en organisation. De är med och stöder ekonomiska samt strategiska beslut.

Ett annat exempel är spel som World of Warcraft. De är inte bara spel längre. De innehåller alltmer komplicerade instruktioner som gör spelet mer utmanande för spelarna. Det har till och med visat sig att spelar du exempelvis World of Warcraft blir du en bättre ledare.

Denna utveckling av dataprogrammen kommer även att förändra det pedagogiska arbetet. Datorn kommer snart inte bara vara ett stöd för att lära sig multiplikationstabellen. Den kommer att hjälpa eleverna att förstå mycket mer komplicerade uppgifter.

Dagens lärare får se upp för inser de inte snart att datorn kan göra mycket av deras arbete så kommer de att bli ersatta. Det gäller alltså att utveckla sin roll annars så riskerar man att ersattas av en maskin.

fredag 23 juli 2010

Datorn är social

För några dagar sedan satt jag ute en kväll på fest och njöt av den fina sommaren vi har. När man sitter på en fest så vet ni hur det är man ramlar in på olika ämnen Ett av ämnena blev faktiskt en ett-till-ett satsning som en skola gör. Skolan kommer till hösten att satsa på att förse sina elever med egna bärbara datorer.

Under diskussionen visade det sig att av de jag satt vid sidan om var pedagog på skolan i fråga och var lite lätt skeptiskt till satsningen. När jag framförde min åsikt att en sådan satsning är det minsta man skulle göra frågade hon faktiskt varför jag tyckte så? Min förklaring var och är väldigt enkel nämligen att den arbetsplats som mina barn skall ut i en gång i framtiden kommer att innehålla många datorer. Skall skolan på något sätt förbereda mina barn för denna miljön så måste även skolan har en bra tillgång till det viktigaste redskapet i deras framtida arbete.

När vi fortsatte diskussionen så insåg att hon inte såg datorn som ett viktigt redskap i sin undervisning. Hon refererade hela tiden till undervisning och sedan datorn som ett hjälpmedel vid sidan om. Alltså hon som pedagog såg inte datorn som ett naturligt pedagogiskt verktyg. Visst det var bra på vissa väldigt begränsade saker men inte för "riktig" undervisning.

Att göra skillnad på datorn och annat som vi gör känns konstigt och konstruerat för mig. När jag jobbar så är datorn ett självklart redskap och en naturlig del av mitt arbete. Mina barn och jag tror väldigt få andra barn gör den skillnaden.

Det var den första skillnaden jag såg i vårt sätt att se på datorn och vad den gör.
Den andra var att hon på ett eller annat sätt såg datorn som ett redskap där man löser uppgifter, lär sig multiplikations-tabeller t.ex. Denna pedagog ser alltså datorn som en enkel maskin som kan lär ut enkla saker. Hon har missat att datorn idag inte är en förvuxen skrivmaskin eller räknedosa den är ett främst ett socialt verktyg. Våra barn lever större den delen av sitt social liv via datorn. De ser definitivt inte datorn som ett redskap där man i sin ensamhet löser enkla skoluppgifter.

Efter den kvällen och den diskussionen så insåg jag kanske lite sent att skolan står för mycket större utmaningar än att se till att alla i skolan har en egen dator. Det handlar istället om att förändra synsättet på vad datorn kan göra i undervisningen. Det handlar inte mindre om än att förändra en stor del av lärarkårens tankesätt!

måndag 12 juli 2010

Öppen skola är en överlevnadsfråga

Jag läste precis Kristina Alexandersson inlägg på sin blog “Skolans största problem är också skolans största tillgång”. Kristina skriver i sitt inlägg “alla har en erfarenhet av skolan, alla vet vad skola är” och hur detta ställer krav på pedagogerna i skolan. Men hon beskriver även hur detta kan vändas till en tillgång “eftersom alla har erfarenheter av skolan så borde det vara enkelt att få alla att känna engagemang för skolan och ta ställning till det som man anser att skolan borde ägna sin verksamhet åt.”

Jag skulle vilja driva tesen ännu längre att det handlar om inte mindre än skolans överlevnad! Skolan måste som institution snart motivera föräldrarna varför de skall lämna över sin barn till skolan. Världen runt skolan har förändrats i grunden och skolan har inte länge till sin självklara roll i samhället som den en gång hade. Den nya teknik vi ser växa fram håller på att rasera stora tunga institutioner en efter en. Hela utbildningsväsandet kommer snart att få känna av teknikskiftet.

Den stora förändringen är i motsats mot förr har inte skolan monopol på kunskap längre. Kunskap finns ju överallt! Jag gav i mitt förra inlägg ett exempel Khan Academy med över 1 400 videor i olika ämnen. Wikipedia är en annan fantastisk kunskapskälla, för att inte tala om numera all faktas moder, Google.

Den sociala träningen, som brukar vara ett annat argument för skolan som institution kan faktiskt barnen få genom olika fritidsaktiviteter och via tjänster på Internet. På många sätt kanske de erbjuder bättre träningen än skolan. Det har ju visat sig att många av tjejer och killar som har varit tränare för ungdomar blir väldigt bra chefer senare i livet.

Frågan som skolan alltmer måste svara på är alltså vad är det mina barn gör hela dagarna i en institution som många av oss tycker är gammalmodig och snabbt riskerar att bli irrelevant. Det enklaste sättet att bevisa hur viktigt skolan är och det arbete som görs där är att riva gränsen mellan skolan och resten av samhället. När skolan som institution ständigt kommunicerar till föräldrar, politiker och den bredare allmänheten vad de gör så kommer också existensberättigandet. Men det innebär också att arbetet måste vara av hög kvalité och med i tiden.

måndag 5 juli 2010

Pim redan föråldrad?

Idén till detta inlägg började med att jag läste en artikel om att Google hade lanserat et utbildningscenter för sina Google Apps riktat mot just pedagoger. Jag la ett tweet med kanske den lite vassa rubriken "Pim redan föråldrad?". Kristina Axelsson svarade mig att det nog inte var så. Jag svarade henne och skrev att jag inte höll med henne. Avslutade med att jag kanske skulle återkomma med ett inlägg på denna bloggen där jag förklarade varför. Nu tog mitt svara och inlägg lite mer än de få dagar jag hade tänkt mig. Men det är sommar och jag har semester.

Rubriken kanske var lite tillspetsad men faktum kvarstår att Google håller på att skapa en kvalitetsutbildning för pedagoger över hela världen. Kvalitén är ju garanterad via Googles varumärke som man nog kan anta är starkare än någon institution i Sverige.

Nu är Google inte den enda aktören på denna nya marknad för utbildning på nätet. En aktör som har 100 000 besök per dag är Khan Academy. Det drivs av en kille Salman Khan. I dagsläget har han över 1 400 föreläsningar i vitt skilda ämnen.

Jag är övertygad om att detta är två exempel, två tidiga exempel på olika former av konkurrenter till dagens utbildningsinstitutioner. Dessa konkurrenter kommer att bli allt bättre och kanske till slut leverera högre kvalité än vad dagens etablerade institutioner gör.

Frågan jag ställer mig då är vad händer med de etablerade då?