söndag 2 december 2012

Spotifieringen av utbildning

Den digitala vågen sköljer över vårt samhälle en sektor i taget. Först ut var ju bankerna som för tio år sedan fick anpassa sin affärsmodell för det nya Internet. Att gå till banken för att betala räkningar, plocka ut pengar eller kolla sitt saldo är ju främmande för de flesta av oss idag. Nästa stora digitala våg drabbade mäklarna. Idag väntar ju ingen av oss till helgen för att vilka hus som är till salu och vad de kostar. Det sköter ju Hemnet åt oss. Dygnet runt. Året runt.

Vår underhållningsindustri har även den fått känna av den digitala vågen. Först ut var ju musikindustrin med Napster och andra fildelningssighter. Men med Apples iTunes Store och nu Spotify så verkar det som om den industrin har hittat sina affärsmodeller. Filmindustrin tycker jag inte har hunnit så långt men är på god väg. Det är ju först på sista tiden som det äntligen blivit möjligt att hyra film över nätet elle prenumerera på filmer via tjänster som Netflix, Viasat Play och HBO. Även om utbudet på dessa tjänster inte är i närheten av det som finns på Spotify.

Vi ser även att den digitala vågen börjar skölja av vår utbildningssektor. Här går det inte så snabbt och det beror nog på att det finns traditioner och förväntningar som inte finns i de andra två sektorerna. Vi som föräldrar har ju våra förväntningar på hur utbildningen skall se ut och då skall den oftast på samma sätt som när vi gick i skolan. Vi har dessutom ett politiskt system som i sig själv är trögt. Det behöver i sig själv inte vara något negativt. Själv tycker jag det är klar poäng att det demokratiska systemet tar sin tid så att alla är med på vagnen. Det är ju ändå basen för vårt samhälle och basen för våra gemensamma värderingar.

Att vågen är på väg in och den kommer att förändra utbildningen i grunden är väl självklart för alla. Vi ser ju redan nu hur olika dataprojekt med elevdatorer börjar sakta men säkert att förändra klassrummet och lärarrollen. Det finns många exempel både i Sverige och i världen hur det förändringsarbetet ser ut.

Det går däremot trögare när det gäller själva systemet och hur det skall se ut. Precis som att musikindustrin måste förändra sina affärsmodeller och hitta nya sätt att ta betalt måste även våra utbildningsinstitutioner göra samma sak. Vi måste alltså dels från demokratiskt håll fundera över hur vi skall finansiera utbildningen men kanske ännu viktigare se över hur vi skall utvärdera densamma. Både om personalen i skolan gör rätt saker men även om barnen läs sig rätt saker. Här är jag övertygad om att dagens system med betyg som regeringen med Jan Björklund i spetsen förordar är fel väg.

En annan del av skolan som börjar känna av den digitala vågen är våra läromedel. Alltfler inom skolan börjar använda andra läromedel än de traditionella som t.ex olika gratistjänster på nätet. Många av dessa verktyg kanske inte är tänkta att i första hand användas inom utbildningen men de funkar även där. Andra som olika former av multimediatjänster från de stora läromedels producenterna köper skolor till dyra pengar.

Skall man däremot se vad som hände i de andra branscherna när de digitala vågen kom så tycker jag att det fortfarande fattas en del. Först är väl att det inte finns någon Spotify inom läromedel. Alltså en nätbaserad tjänst som till en fast låg månadskostnad levererar bra läromedel på flera olika plattformar. Jag kan förstå varför en sådan tjänst har det svårt. Det skulle innebära att dagens producenter av läromedel tvingades reducera sina priser. Spotify för musikindustrin innebär ju att industrin inte längre kunde prissätta en CD-skiva för nästan 200 kronor. De fick helt enkelt lägre marginaler och fick dessutom dela intäkter med många andra aktörer. Samtidigt så innebar det för oss konsumenter att vi till en låg månadskostnad har tillgång till en nästan obegränsad musikskatt. Vi kan när som helst, var som helst lyssna till nästan vad som helst.

Det är just ett sådan paradigmsskifte som jag väntar på inom utbildningssektorn. Att läromedel kommer att konsumeras till ett lågt fast pris, kan användas var som helst, när som helst. Att jag som förälder har hela mitt barns läromedel i hennes mobil, dator elle iPad. Att vi tillsammans kan jobba med dens utveckling var vill och när.