söndag 26 januari 2014

Kunskap är det så viktigt?

Skoldebatten har nått nya höjder efter PISA-rapporten och debatten kommer knappats att mojna heller eftersom 2014 är det stora valåret. Förutom ett riksdagsval har vi ju även val till EU-parlamentet. Det jag tycker mig se i debatten är att samtliga debattanter verkar vara överens om att kunskap är det viktiga i skolan och det är den främsta framgångsfaktor för den svenska skolan. Men det utan att precisera begreppet vidare.

Försöker man på själva definitionen av kunskap så är den inte så tydlig som man första kan tro. Bara det faktum att Wikipedia har en omfattande post om begreppet. Visar hur komplicerat begreppet kan vara. Skall man på något sätt koka ner begreppet så blir det väl följande;

  1. information som en individ har (eller kan framkalla) i medvetandet
    Hon älskar att inhämta ny kunskap från böcker.
  2. information i allmänhet
    Böcker innehåller mycket kunskap.
  3. någon särskild bit av information
    Hennes kunskaper inom ämnet är exceptionella.

Det är väl den första definitionen som de flesta syftar på i den politiska debatten?
Alltså något som en människa kan framkalla och berätta om utan något hjälpmedel.

Dilemmat är väl att den definitionen blir alltmer ointressant. Låt mig förklara. Vi lever i ett samhälle med alltmer information. Det börja bli sådan mängder av information att de flesta av oss har gett upp tanken på att hålla allt i huvudet. Inte ens för dagligt bruk. Vi tvingas alltmer att kolla upp information via olika plattformar som datorer, mobiler och surfplattor. Dessutom som om mängden av information inte var nog så blir ju information alltmer av en färskvara. Har vi lagt ner mödan på att lära oss något så blir det allt snabbare inaktuell.

Är av dessa ovanstående skäl och några till som jag tycker att skoldebatten blir lite lätt skev. Debatten fokuserar på fel definition av kunskap och en alltmer ovidkommande del av den. Vi borde istället prata om definition två dvs "information i allmänhet". Vi borde alltså fokusera debatten och lärandet på att hjälpa våra barn att hantera information i allmänhet . Att få dem förstå vad denna kunskapen betyder, hur den skapas, hur den förstörs och hur man kan använda den för att nå dit man vill i sitt liv.

Vinnarna i framtiden blir inte de som kan recitera olika saker. Vinnarna blir de som kan skapa ny kunskap, de som kan förändra den samt inte minst se nya sätt att använda existerande.

måndag 13 januari 2014

Skolans mål?

OECD:s Pisa-rapport och svenska skolans försämrade resultat har höjt temperaturen i debatten väsentligt. Det har lett till en hel hög med utspel från alla som har något intresse i skolan. Allt från nya åtgärder från den sittande regeringen i form av tidigarelagd skolstart, till sommarskolan, till extra skolår. Men även oppositionspartierna har gjort utspel Miljöpartiet vill anställa 10 000 nya lärare, Socialdemokraterna vill ge mer pengar, Vänsterpartiet vill förbjuda privata alternativ osv osv.

När jag läser alla förslag och debatter så tycker jag ingen ställer den grundläggande frågan;

Varför har vi en skola? 

Borde vi inte alla ställa sig den enkla frågan först och sedan leta lösningar? Allokera resurser och se vilken kompetens som behövs i organisationen för att målet med densamma skall lyckas?

Det är ju först ni vi har ett tydlig mål med skolan som vi vet om vi är på rätt väg eller inte eller hur? Det är ju först då vi vet vad vi skall mäta och hur vi skall göra det. Idag vet vi ju inte om det som PISA-rapporten mäter är relevant för oss? Det kan ju vara så att den rapporten mäter fel saker som inte är relevanta för oss och de mål vi har med skolan.

Alltså det vi borde kräva av samtliga inblandade i debatten och framförallt våra politiker är att de tydligt skall redovisa vilka mål de har med skolan samt hur de vill mäta att de når dit.